Gratz lillebror

Yes, da var det dags igen. Annu en familjemedlem fyller ar och idag ar det min fracke lillebror Oscars tur! Enormt grattis pa din myndighetsdag och hoppas att du kniper det dar korkortet snart. Hoppas du och familjen far det grejt i frankrike aven om det ar nagra dagar kvar till innan ni aker!

Inte mycket nytt att rapportera sa summerar kort en vanlig dag i kina (11 maj = igar)!
Igar var var guide FJ ockuperad i skolan sa det var dags annu en gang for moi und Demz att ta fram kartan och experimentera med tunnelbanan. Vi borjade med att dra tillbaka till marknaderna i Xidan som jag skrev i foregaende post och sedan tog vi en valbehovd mat och dryck paus. Marktes att man var sliten, det tog inte lang tid innan huvudet lag pa bordet med slutna ogon men sadant har man inte tid for har! Med grin och disciplin masade vi oss ivag och parkerade vara stora bakdelar i en taxi. Martin tog fram kartan och pekade pa var destination, birds nest.
Ash, inser nu att jag redan skrivit om allt detta fast mer kortfattat sa hoppar direkt till den halvan av dagen som ej dokumenterats!
Vi anlander med taxin vid FJs universitet och pyser upp till 12 vaningen i FJs bostadskomplex. Dar traffar vi fransyskor, koreaner, en italienare och tydligen en japan ocksa. Mysig liten middag med smatt blyga tjejer och vi fick pasta!!! har inte atit det sedan man drog hemifran dock kan jag inte pasta att jag saknat det heller.
En stund senare var det dags for trion fran lund att dra vidare for en ol. Vid ett gatkok stotte vi pa Juan och Cyril, FJs pals dar vi slog oss ned. Dar avslutade vi var kvall med grillspett och tsingtao den svaga, billiga men helt ok kinesiska olen!

Grattis kusin!

Nu sitter man i landet dar man skiter med oppen dorr och hemma i Sverige idag fyller min kusin Emma ar! Stort grattis och hoppas att du far en solig och underbar dag! Har lite problem med att skicka kort, vet inte var det finns postkontor i narheten och snart bar det av mot nasta destination men jag tanker pa dig i alla fall!

Martin och jeg har nu spenderat hela fem dagar i denna ett ar gammla olympiadstad. Vart minne och intryck ar lika dimmigt som smoggen, hela korea visiten var intensiv och utmattande. FJ har tagit val hand om oss och varit duktig pa att visa oss runt forutom de atskiljiga ganger da han gatt vilse, tagit fel buss eller akt tunnelbana at fel hall. Han visade oss houtongerna (ingen aning om hur det stavas, sma grander med mysiga affarer samt cafeer), snuttar av nattlivet, marknader och den kinesiska matkulturen.
Idag var det dock dags for lite utforskning pa egenhand. Vi borjade med att dra till marknaden igen for att inhandla annu mer sma prytlar (klockor for 20, skor for 80kr!!) och avslutade dagen med att besoka birds nest arenan (maktigt)!
Nu ska vi snart ivag for att kaka middag med FJ och hans klasskamrater, men forst ner till mataffaren for lite snacks och bars!
Auf wiedersehen

Tummen ur!

Det var pa tiden att vi lamnade vara halvt daliga vanor i Seoul for lite frisk bergsklattring! Vi tog bussen till Sok Cho, en stad lika stor som lund precis vid havet med bergskedjan Seoraksan lutande over sig.

Efter en fyra timmars bussresa anlande vi och med en karta pa vart guesthouse destination yrade vi runt i hamnstaden. Efter en timmas "WTF!", "Nej vi ska hit!", "Det kan ju INTE vara dar!", "J*vla karta, har ar det ju bara gras och aker!", "KOM IGEN MARTIN, GA SNABBARE" insag vi att vi hade tagit fel buss till fel busstation.. Med en billig taxi kom vi direkt fram till ett gemytligt litet hus dar agaren Yuun valkommnade oss. Det forsta han gjorde var att sla upp en stor karta dar han tillsammans med oss satte ut billiga restauranger, spa, busstationer, shoppingcenter, ubatar och hur mycket som helst annat. Sa vi kakade sushibuffe for 40kr (och det var inte fiskrens utan fina saker)!

Vi valde att sova pa korean traditional style sangar = en filt pa golvet i princip. Kul att testa pa men bekvamt, nej icke. For 100kr natten fick vi det rummet, dator/tv/kylskap pa rummet, gratis tvatt/cykeluthyrning samt frukost! Slar man ihop allt man tjanar pa det sa blir billigare an thailand och sa mycket frashare ocksa.

Efter att vi kakat over 1kg kott var pa korean BBQ stallet och fatt en medioker natts somn pyste vi ner till koket och kakade frulle med en svensk, tva tyska tjejer och en kanadensare. Sa otroligt latt att lara kanna folk har, till och med lattare an thailand (att det ar for manga turister dar kan vara en anledning).

I alla fall, vi tog 7 kronors och 30 minuters bussen till seoraksan. Framme vid national parken bemottes man av 20 tal bussar och tuuusentals skolelever. Som ensamma vasterlanningar var man utsatt for ett hav av "Hello", "How are you?", "Nice to meet you", "Handsome boy", "I love you!". Vi lyckades undvika stupet mot galenhet genom att snabbt bege oss upp mot Ulsan Bawi klippan. Dit tar sig tydligen bara gamla runda tanter (imponerande) och griniga gubbar tog sig. Koreanska man som brakar med sina fruar (pensionarer) ar ju varren an sma barn. Kunde inte begripa vad tjockisen sa men han satt pa en sten, prutade med lapparna och skrek at tanten med babisrost..

I detta omrade fann vi helt underbar natur, runda stenar, porlande backar och trad bekladda med nya sma varblad. Vi hade riktig tur med vadret ocksa, 25 grader, sol och inga moln!

Ulsan Bawi ar en enorm kal klippa som sticker upp ur skogen, nast hogsta toppen man kan ga upp till i Seoraksan. Vi stotte pa de tva tyskorna fran guesthouset som vi gick tillsammans med. Efter tva timmars "trekking" nadde vi foten av Ulsan Bawi dar Martin och en av tyskorna bestammde sig for att stanna ty det var branta trappor och starka vindar. En koreansk tant alade pa marken och holl i sig for sitt liv, knappast nodvandigt men man kan forsta att folks primala radslor rattlade igang.

Val uppe pa toppen kunde man se utover hela dalen, Sok Cho och havet stracka sig ut langs horisonten. Detta var antagligen den basta naturupplevelsen jag haft pa hela resan, rekommenderar det varmt!

En timme senare och nere i dalen igen var klockan bara runt 2-3 sa vi bestammde oss for att snabbt pysa ivag till ett vattenfall 3km bort. Vi undrade just vart alla barnen tog vagen och det har var tydligen en av deras destinationer.. Runt vattenfallet var hundratals elever fran en "girls only" skola och Martin skulle sa klart fula sig och saga "You want to take a picture with Alex?". De kom rusandes for att vara med pa bilden och efter tog de fler bilder med sina mobiler pa mig och deras polare.

Kanns sa weird att i princip aldrig ha fatt en komplimang till att bli totalt overvaldigad av dem (och inte bara av sma skoltjejer!!!). Man lar sig mycket, svenskar ar inte bra pa att dela ut reprimander men det ar viktigt, tank pa det! Nagot sa litet kan betyda valdigt mycket for vissa personer.

Sa fint! Avslutar dagens inlagg med ett litet kanske larorikt budskap a la south park. Nu ar vi tillbaka i Seoul och har redan simmat runt i sojuflaskan, grymmt folk pa dormen! Manga nya, bland annat en frack fransman och en super skysst Japanska samt aterforenades vi med gode, gamle Kristian.

Korea

Andra dagen nu for mig har i Korea, det blev en ganska galen och lang forsta dag. Efter tva timmarssomn och en bussresa fran flygplatsen in till Seoul blev jag upphamtad av Chies (min kompis flickvans) kompis som tog mig till ett guesthouse. Vi drog runt pa staden, kakade och tittade runt i detta omrade kallat Hongik.
Vid tre tiden separerades vi i tunnelbanan dar jag direkt stotte pa en snubbe fran dormen dar jag bor som heter Christian (Goteborgare). Drog ivag med honom till ett mer centralt omrade runt City Hall. Tog en fika och snackade mest om tjejer och relationer samt besokte ett mindre palats. Riktigt vackert har nu i vartid, hade perfekt vader och en temperatur pa 25 grader sa korde pa shorts och t-shirt fortfarande. Kan inte saga samma sak om vadret idag dock, regnat sedan 5 timmar tillbaka.
I alla fall! Vi kom tillbaka till rummet vid 20 tiden och Christian hade festat dagen innan till fem sa vi var bada trotta och ploppade ner i vara sangar. Det varade dock inte lange ty en fransman och en korean kom in senare och koreanen pos till ett supermarket och kopte in tilltugg och ingredienser till sin "soup". Trettio minuter senare sitter vi och dricker soppa (soju, koreanskt risvin blandat med ol..). Kul manniskor och inte forran klockan 4 krop man till kojs men man blev dragen snabbt av all trotthet och koreanska soppan ar kand for att vara lomsk och lattdrucken.
Kanns som om jag slosat bort denna dagen dock, klockan ar snart fyra och har inte lamnat rummet men ska ta tag i det om nagra minuter men snalla sluta regna!

Angaende forra inlagget sa menar jag inte att jag dricker varje dag aven om manga gor det utan dricker ganska mycket da jag val dricker. Vi har mycket roligt utan alkohol ocksa! Har hyrt moped fem ganger och utforskat stora omraden med mera!

En forklaring

Fick ett sma oroligt SMS av mamsen for ett tag sedan dar hon undrade om allt jag gjorde var att festa. I Thailand ar det 80% fest (sup och sedan gubbarnas "shopping") och beach de ovriga 20% bestar av tempel och vattenfall (seriost vi letade upp minst 5st och jag kan skapa ett maktigare med en pall och vattenkanna). Tempel ar man aningen trott pa da det ar allt man ser overallt och inte bara i Thailand, Laos ar annu varre. Anledningen till att jag var deprimerad var att stranden blev uttjatad och festade aldrig ensam. Visst, vi dricker mycket men inte mer an snittet. Dagens ungdom drars mer och mer at personlighetsforandrandesubstanser (ar det ett ord???). Folk fran andra lander tycker det ar konstigt att man t.ex. inte provat pa maja ty de har redan provat pa fler och starkare amnen.
Man kan tycka att det ar fel med drickandet men sa lange det inte gar ut over andra, man har roligt och inte overdriver (allt for mycket) sa kan man fa upplevelser man aldrig kunnat fantisera om. Folk kan se snett pa mig om de vill men jag ar trott pa att gora vad andra tycker ar ratt, mitt liv ar kort och for mycket av det ar redan bortslarvat!

Idag har jag yrat runt och inhandlat massvis med klader men lite till behover jag fortfarande sa far ge mig ut imorgon igen innan planet gar vid midnatt. Sag Crank 2 pa bio, GAAALET skon film. Den mest over the top och underhallande film jag sett pa lange, inte helt olik datorspel tillvissa delar. Endast for action och adrenalin junkies!

Ett farval

Ett sista inlagg tankte jag klamma ut innan jag far fran detta land! Jag var gnallig och faktiskt smatt deprimerad ett tag som fargat av sig pa mina inlagg. Men allt tog en vandning pa koh tao mer exakt efter barbesoket men det har inget med fortsattningen att gora.
Det blev aldrig nagon dykning. Da jag tillfrisknat var det dags att bege sig till Koh Phang Nan om jag skulle fa nagot boende till full moon partyt.
Framme pa on tog jag taxin till Haad Rin beach dar all action ar och var jag stotte pa en tyska fran Hannover. Tillsammans yrade vi runt och letade boende. Med henne blev det nastan mer forvirrat och hetsigt ty hon ville ha full kontroll men var lika vilsen som en akvariefisk i atlanten. Tillslut hittade vi ett twin bed room iaf till ett formanligt pris. Hon hade forsokt kontakta en norsk vannina men fick inget svar pa facebook sa vi drog ner till beachen. Da det var dags for att fylla magen fick Doro som hon hette syn pa sin skandinaviske kompis som visade sig resa med tva andra svenska killar.
Allt ar yrt men det ar iaf dessa tre jag hangt med i tva veckor nu pa Phang Nan och Samui, Tyskan drog vidare till BKK innan den stora festen vilket kanske var lika bra. Hon var speciell, mycket snall men smatt irriterande, pratade for mycket och vimsig (inte bara jag som hade den asikten, det fanns en anledning kan jag tro att hon inte fick svar pa facebook).
Christoffer, Max och Helene heter dessa typer fran Norden som var lika heta pa alkohol och fest som mig sjalv (Tyskan var halv nykterist). Hade otroligt kul och fick uppleva nagra av de vildaste festerna i mitt liv men maste saga att festerna innan var roligare an full moon partyt. Folk var helt borta och volymen sa hog att man stod och skuttade i 24 timmar utan att kunna fora en konversation. Traffade skona thaibrudar och Aussie kines/vietnameser pa stranden som jag spenderade storre delen av kvallen med samt en Hong Kongare som forsokte intala mig att hon var fran Nord Korea och brorsdotter till Kim Jong Il (efter 10 redbull och en flaska vodka var jag latt att overtala)...
Koh Samui blev ocksa ganska vildt, Max drog vidare till Koh Phi phi for att mota upp nagra svenska tjejer (han kande sig lite utanfor ty Helene och Chris blev tillsammans pa resan). Vi andra tre holl inte tillbaka trots allt! Det blev bars pa stranden, vattenkrig med strippor, lufttennis pa bargatan (stripporna hoppade in for en dubbel), Helene raggade upp lesbisk tjej fran Bosnien-Herzegovina, dans pa bardisk samt stripperpoles, fuldans pa strippklubb och mycket annat som inte gar att beskriva med text. Hel galen och extremt kul kvall, vi gjorde flera forsok till att dra ut igen men alla slutade i katastrof.. Ett exempel ar en kvall, da jag och Chris mixat 3 energidrinkar vilket gjorde oss tvungna att dra och lagga oss ner pa hotellet. Sura uppstotningar, gasig/sonderfratt mage och yrhet lag bakom. Jag maste ta reda pa vad som ar i dem, man blir helt vack! Vi fick harliga stranddagar i alla fall vilket passade fint innan jag vi drar till vara nya kalla destinationer.

Nu ska jag forsoka fa tag pa lite nya klader sa att jag kan dumpa mina gamla trasor. Syd Korea imorgon och det pirrar i magen. Det ska bli bade nervost men framfor allt spannande!

Frisk!

Nu kanner jag mig 99% aterstalld, svagt ur fokus bara men det ar inget! Det ar regnperiod nu som far himmlen att visa upp harliga nyanser av blatt, lovens morka sida smyger sig fram och det ar i allmanhet en mer (notera "mer") behaglig varme. Blev sa glad av att fatt tillbaka min styrka att min pessimism jag burit pa pa senare tid forsvann. Hyrde en moped och utforskade storre delen av on, mycket storre an jag misstankt och vagarna ar ganska suspicious. Det visade sig att jag var i fel stad.. Sandstrand och folk finns det mer av i byn bredvid bara nagon kilometer bort. Men det gor mig inget, far bli sadant pa koh phangan, det finns flest dykstationer dar jag bor och klipporna ar nara.

Dagens hojdpunkt var da en slingrig grusvag forde mig till freedom beach! Otrolig omgivning, liten, vacker och fridfull strand och sicka klippor!

Edit:

Det tar for lang tid att ladda upp filmer, efter 45min ar en 8mb film fortf inte klar.
Klattringen var dock helt underbar, basta jag haft! Fick uppleva allt fran att hanga i sprickor till att krypa mellan block dar jag var tvungen att slapa vaskan med tanderna for att fa plats. Ibland hade bumlingarna rasat samman men lutandes motvarandra sa man kunde ta sig in mellan dem nastan som i en grotta. Det var som att utforska en tre dimensionel labyrinth, helt otroligt! Man skulle haft handskar och skor ty hander och fotter ar fyllda med ordentliga skarsar och inreblodningar men ack sa vart det! Ska ut igen idag men kan inte ta mig dit bort utan moped.

Gar dagen blev annu battre senare. Pa vag till dasset halv elva sa fick jag ett ol sug sa drog ner till pubben. Har aldrig vagat festa ensam bara sadar men tog mig an utmaningen och gick rakt in och bestallde en ol. Jag satt ensam tills de sista dropparna da jag tankte ga hem men innan dess gjorde jag ETT forsok (kan ju inte bara sitta dar) sa gick fram och stallde en fraga till en fransman och nagra minuter senare snackar jag med massa folk och har tva redbull vodka framfor mig! Fruktansvart kul, ensamheten forsvann och att jag overvunnit den radslan far mig att kanna mig starkare och mer entusiastisk! Sa nu mar jag otroligt bra.

Angaende grinerierna:

Jag har varit ratt arg och sur pa senare tid och det beror mest pa att jag ar ensam skulle jag tro. Har svart for att slappa in folk och det ar inte latt att traffa dem har, speciellt inte da man ar sangliggandes.

Storsta problemet ar att man borjar tanka, tanka alldeles for mycket. Det leder faktiskt aldrig till nagot bra, antingen skapar man enorma forhoppningar pa framtiden eller forbannar nuet. Bada alternativ far en att ma daligt och sen kommer en oundviklig besvikelse med framtiden da man hypat upp sig.

Det ar som guru Danne sager, man maste vara ensam far att inse ens sociala behov. Att jag hade sociala behov marks knappt av i lund dar datorn och TV latt kan suga upp ens uppmarksamhet. Nu vet jag hur mycket jag behover nagon att umgas med och det kan troligtvis motivera mig till att forsoka socialisera mera!

Dykning blir i overmorgon skulle jag tro, ska snacka runt och se vilka erbjudanden jag kan fa.

Njut av varen alla ni dar hemma och ha det underbart!

Helvetiskt paradis

Min bloggarlust borjar forsvinna. Kanske ar det min entusiasm for resandet eller att jag helt enkelt ser allt detta som min vardag som gor att det inte kanns viktigt att vidarebefodra langre.

Det blev ytterligare en vecka i Bangkok. Borjar trottna lite pa staden, tungt att ga runt i alla grymma affarer utan overskott av reskassan. Tog bussen fran Chiang Mai med Charlie och da vi var framme kakade vi frukost med hans polare. Det visade sig senare da jag kollade igenom mina tubing bilder pa facebook att jag traffat henne innan! Jag tog hennes bild och hon tog bilderna pa mig fran tuk tuken. Det ar verkligen som alla sager, man stoter pa folk hela tiden som man traffat sedan innan. Backpacker stigen ar val upptrampad och latt att ta sig fram pa, inga problem att gora det ensam.
Tva dagar spenderade jag ensam i staden och vantade in Danne, Charlie drog till Kuala Lumpor. Da han kom pa lordagen drog vi ner och borjade en njutbar kvall pa siloms halv shady gator. In och ut gick vi fran 7 eleven dar vi inhandlade drycker for att ge mer bransle at vara langa och intressanta diskussioner om livet, resa och svensk valfard. Vi drog runt bland barerna, marknadsstanden dodgandes fran hundratals ping pong show inkastare och annat dregg. Tanken var att hitta en fet dansklubb men detta omrade var mest pubbar dominerade av uttrakade strippor. En ganska fattig men befolkad bar med dansgolv hittade vi men aven pa fyllan lat "live bandet" som en svensk japanofil sjungandes japansk karaoke.
Det blev en lyckad kvall trots allt man onskar att man kunde dra ut fler ganger men det blir inte mycket sadant da man ar ensam. Jag ar inte mycket for att nastla mig in i random grupper i baren.

Pa mandagen tog jag sedan bussen till Koh Tao! Men ush sicken resa, hade huvudverk och kande hur magproblemen vaxte sakta under farden. Tre byten varav alla varade i minst en timme (mitt i natten). Da jag kom fram i den lilla byn blev man anfallen av hundratals thailandare som forsoker pracka pa en deras dykpaket.. De erbjuder gratis ackomodation och prutar sjalva ner priserna pa grund av den otroliga konkurrensen.
Tva dagar har jag nu varit har och kramporna jag hade pa resan omvandlades till full blown diarrhea. Sa har proppat i mig piller och klunkat vatten i mangder. Hade 40 graders feber som nu har sjunkit en del men svettas nagot helt enormt, 5 ganger mer an normalt och i denna varmen svettas man inte lite i vanliga fall. Det star pa internet att man ska kontakta doktor om man har feber utover diarre men tror inte det finns nagon sadan pa denna on sa jag vantar och ser hur sjukdomen tar sig.

Sa jag mar ganska skit just nu! Vantar in min tillfrisknad sa jag antligen kan ta mitt advanced dive cert och spendera lite tid pa stranden.

Ensam resandet ar inte spannande alls langre, totalt overkommit den radslan.. Nu ar det bara jobbigt trakigt, jag ar inte mycket for ytliga vanskaper. Gillar att ha stabila vanner som man kan prata med vad som helst om. Ni dar hemma, ni ar BAST!
Over och ut!

Wrooom!

Chiang Mai!

Antligen lamnat Laos och sitter nu i Thailands femte storsta stad uppe i norr, Chiang Mai. Tar och borjar inlagget med lite gnall, uppskattas alltid!

Som om jag inte lagom lite bavade for den langa bussresan hit redan innan.. Det som hande var att jag hamnade i en buss med saten som ej gick att luta bakat, stinkande uraldriga Laoianer och sicken kyla! Jag som var radd for att svettas satt nu och stor fros i den ca 10 grader varma bussen, allt jag hade pa mig var badbrallor och min grona beerlao t-shirt, i 15 timmar!! Slapp i alla fall en smutsig, urinluktande femaring som kramade Charlies arm och storsvettades hela resan (maste varit sjuk eller nagot, stackars barn). Konstigt att ungen hade eget sate och mamman satt bakom, barnet behovde nagon vid sin sida.

Max en timmes somn lyckades jag samla ihop. Efter denna resa hoppade vi in i en minivan, skon temperatur men ack sa trang och skinkorna borjade varka. [/gnall]

Tillslut kom jag fram till Chiang Mai och efter att jag kopt och slukat lite forkylningsmedicin madde jag battre an nagonsin! Drog in pa ett hotell med en fran bussen vid namn Charlie fran Ohio, USA. Vi delar rum och betalar 30kr var per natt! Tanten i receptionen ar jatte snall som bjuder oss pa vatten och kakor, I love you granny!

Idag hyrde vi mopeder och vralade igenom staden, inte mycket att se men staden ar vacker, gron, frash och besmyckad med ett stort antal tempel.

Tempel... Dessa har man sett sa otroligt manga av, intresserar en inte alls. De gor staden mysigare och mer varierad men aldrig att man orkar ga in i ett till.

Det man gor har ar framfor allt trekking men efter Laos kanns allt extrem fattigt och priserna langt over acceptabla. Detta betyder att vi drar vidare till BKK redan imorgon. Nattbuss sa pa torsdag ar man tillbaka i huvudstaden, 10 timmars fard. Danne jag vantar och ar mer an redo for en intensiv natt pa lordag!

Indisk flash back

Nu ar kroppen i fart med gnallandet igen. Magen knorrar dystert och de ovriga lemmarna ar svagare an vanligt. Misstanker att det var all konstig vasterlandskmat i vang vieng, supandet och sen avrundningen med Indiskmat igarkvall som spokar. Men det kunde varit mycket varre sa det ar dags att knipa igen. Nu ar det dags for annu en statusuppdatering pa vad som hander, det var ett bra tag sedan nu!

Direkt da jag anlande i Luang Prabang, den gamla Laosianska huvudstaden stotte jag pa tva Vaxsjobor som jag endast mott i tubingdjungeln. Under de senaste tre dagarna har jag hangt pa dem. Vi var igar utanfor staden och inspekterade helt underbara vattenfall och bassanger varav i somliga vi kunde ta ett behovligt svalkande dopp i.
Idag hyrde vi cyklar och tog oss runt i princip hela staden, in bland sma grusvagar och glada Laobor. Staden ar fylld med franskarkitektur eller kanske en blandning men husen ar i varje fall mycket vackra och naturen ar gron och fridfull. Jag tror manga forfattare aker hit for att skriva, overallt sitter fransmannen med sina laptops pa cafeer. Hettan kunde jag varit utan, varmaste dagen hittills trots var nordliga position.

Pa kvallen i staden, var dag kommer en mysig nattmarknad fram langs huvudgatan och de saljer vackra handgjorda foremal, tyvarr ar det ofta samma sak i manga av standen.

Nu efter en liten nap ska vi ivag och kolla in det stora museet. Det ar en kulturellvisit har och endast en ol har slukats pa en clean bar igarkvall.

Imorgon tar jag bussen (20 otroliga timmar och AC ar inte garanterat...) ner till Chiang Mai i Thailand dar jag kanske hoppar pa en trekkingtur innan jag moter upp Danne for fest i BKK 28 Mars. Smalanningarna lamnar ocksa imorgon men de tar planet vidare till Hanoi, Vietnam.

Otroligt, har varit "ensam" redan i tva veckor...

Vang vieng

Dags att skriva lite igen tankte jag! Dagarna har forsvunnit snabbt har i Vang Vieng och jag hade aldrig kunnat forbereda mig pa detta stalle.
Allt borjade for fyra dagar sedan da jag anlande med bussen pa eftermiddagen. Efter att ha passerat sma farmarbyar dar de antagligen knappt har elektricitet blev man forvanad over alla internetcafeer och restauranger som saljer vasterlandskmat och visar episoder fran Vanner, Simpsons och Family guy i varenda lilla vra dar det inte far plats ett guest house.
Jag kom dit sa pass sent att jag hyrde en cykel istallet for att tuba som alla gor har. Utanfor byn var det skyltat till en grotta och eftersom jag inte hade nagot mal tankte jag att det lat som nagot att utforska! En bra bit utanfor staden, mitt pa en aker sag jag nagon som hade problem med cykeln, kedjan hade hoppat. Jag tankte snabbt fraga om grottan var nagot att se och da han reste sig upp visade det sig vara min polare fran bussen BKK-Vientiane! Helt otroligt, det var hans sista dag i Vang Vieng (5 dagar totalt sa jag var saker pa att han redan hade dragit).
Vi begav oss i alla fall tillsammans till grottan och inuti fanns en stor lagun! Maktig kansla att ta ett dopp i mitten av en kolsvart grotta och vattnet var riktigt kyligt men det uppskattades efter Thailand!
Efter detta drog vi in pa en restaurang och Arthur berattade gick igenom om hur tubingen fungerar, att folk inte anvander badringar utan bara tar tuk tuken ner direkt och super sin vag fram och sen avslutar med en tuk tuk tillbaka. Samt gav mig lite tips och konstant hyllade tubingen!
Jag maste halla med, det var en otrolig upplevelse som inte gar att beskriva. I tre dagar har jag nu varit dar nere aven om jag avbrot tidigt idag eftersom jag var aningen sliten. Det var kul att festa lite och traffa sa mycket nytt folk men nu ar det snart dags att dra vidare igen! Nasta stopp blir nog i overmorgon i Luang Prabang. Ar fortfarande trott sa orkar inte korrekturlasa, tyvarr.

Roda myror

Nu ar jag redan tillbaka i Vientiane! En dag i djungeln och det kanns redan som en langre period an alla tre dagar i huvudstaden tillsammans. Allt borjade med att Mike och hans bror kom och plockade upp mig i deras pick up truck vid mitt KPP guesthouse. De tva broderna kom fran Belgien och var ytterst erfarna resenarer (sisadar 10 ars erfarenhet var). Staendes pa flaket, ett fast grepp om taket pa forarhytten och med en rorsockerdryck i pase med sugror i ena handen for vi genom de sandiga och extremt ojamna vagarna utanfor den lilla, stora staden. Enorm frihetskansla och det marktes att det var ett stalle dar turister sallan skadats ty folk vander sina blickar och fingrar mot en och yttrar for mig oforstaeliga ord (farang begriper jag som anvands ofta och betyder utlanning/alien).

Med lite snabbspolning i min historia anlander vi nu efter att ha passerat en mangoodling i dreamtime-laos! Min bungalow var placerad pa 2-3 meter hoga palar och byggd av rent spillvirke ty Mikes mal var att radda trad. Jag blev smatt nervos da de berattade att jag var den anda gasten och kande mig smatt obekvam hela tiden faktiskt aven om jag njot nagot enormt av det mesta. Efter jag packat upp mina tillhorigheter tog jag stigen ner till restaurangen/chill out terassen och bestallde en lokalratt som bestod tillmestadels av chili och kottfars (gott). Mike hade just oppnat stallet och jag var den andra gasten som hittat dit pa egenhand (ca 20 andra hade varit dar innan som var vanner till agaren) och efter de tva aren som han byggt stallet var han lite ensam. Det marktes verkligen hur han ville visa upp sitt lilla retratt och att han tyckte det var kul med gaster. All uppmarksamhet var trevlig men aterigen fick det mig att ma aningen obekvam. I alla fall sa drog vi efter maten ut i djungeln! Tre timmar vandrade vi runt pa slingriga stigar med en machete for att kapa bambuskotten som ivrigt forsoker fylla igen alla tomrum i djungeln. Det var helt underbart och fick se allt fran tat vegetation, forvanadsvart formade klippor och sa vandrade vi genom en lang back dar fjarilar och grodor regerade. Vi tog oss till ett stalle han alltid drommt om men dit han aldrig kommit (till ett enormt trad som man kunde se fran avstand sticka upp och dominera tradkronorna). Vi hade liknande upptackar kansla och samma beslutsamhet att ta oss dit oavsett och det gick fint efter lite mer avancerad klippblockshoppning.

En till tur blev det sedan da morkratt foll och fullmanen svagt belyste omradet fran bakom sina moln. Det ar nu djuren kom fram! Jag fick se vandrandepinnar, en viper, olika sorters gecko odlor, syrsor, cicador, decimeter stora skorpioner, enorma spindlar, en lov insekt (ser precis ut som ett!) och en hel del annat! Enormt djurliv och aven om det finns giftiga djur sa ar de inte aggressiva. Mike fragade runt hos lokalbefolkningen om farliga djur men ingen kande till nagon som dott av tex en orm.
Nar vi var klara satt vi ett tag pa terassen, det anda ljuset kom fran en handfull stearinljus. Otroligt lugn och en obeskrivlig kansla fyllde. Sen begav jag mig till min hydda for att finna en vidrig, stor spindel sittandes bredvid huvudanden av min madrass. Da jag sag den inbillade jag mig att jag sag annu fler i varenda mork vra i rummet (och de ar inte fa i en hydda utan elektricitet). Fjant som jag ar gick jag ut pa tradacket utanfor och la mig pa en tunn bambufilt dar jag sakta somnade in.

En otroligt handelserik och spannande dag! Men morgonen efter hade jag fatt nog, jag kande inte lugnet som behovs for ett stalle som det och ett tvang att umgas med agaren eftersom han ville ta hand om sina forsta gaster (han var mer som en fellow backpacker men inte min umgangestyp). Med min ryggsack/bibiliotek pa ryggen (det blev en hel del bokinkop i BKK) tog jag stigen ut fran dreamland, genom djungeln sedan genom en lokal lantort dar det blev varldens uppstandelse da de fick syn pa en farang. Foraldrarna ropade pa barnen sa att de skulle fa se mig yrvaken och vilsen stapla fram med mitt bagage och svettig panna. Val genom byn nadde jag me kong floden dar jag plockade en pick up truck tillbaka till vientiane. Har aldrig sett en sa liten bil rymma 20 pers, rissackar och en hel del andra varor. Udda kansla ocksa att krypa in i hytten med alla tittande, skrattande samtidigt som de lade massa kommentarer jag inte kunde begripa om utlanningen.

Over och ut for denna gang! Jag ar glad att ni orkade lasa min textvagg!

Promotion

Redan har tva dagar glidit ur mitt grepp i Vientiane, tiden gar riktigt fort! Idag steg jag upp tidigt for att hinna gora min Thailandska visumansokan (de oppnar 8:30) och satte mig vid restaurangen bredvid guesthouset for en rejal, underbar frucke tyvarr kan jag inte saga samma sak om mannen vid bordet bredvid. Tjock, svettig och fran Texas satt denne man och kakade sin sallad med 2st 640cl Laobeer pa bordet. Vi borjade en oskyldig konversation och visst blir man glad da frammligar vill prata med en men denna gang hade jag nog helst sluppit undan. Han hade spenderat manader i Laos och hans huvudsysselsattnig var tyngre droger som han snortar genom nasan ty injektioner var inget for honom. Visst det finns manga som fastnat i trasket men sattet han finansierade det pa gjorde mig riktigt forbannad..
For det forsta hade han nagot forhinder och levde pa pengar fran staten och sedan genom ebay saljer han bilar. Men inte riktigt sa cleant som man ka tro utan da depositionen kommit in pa hans konto forsvinner han sparlost. Han hade nagra speciella kreditkort med kontaktinformation som latt kunde andras for en slant. Detta var inte allt utan han installerade spyware pa en skolas datorer sa da eleverna bestaller saker pa internet skickas all kreditkortsinformation rakt till hans ftp. Nu sitter och spenderar andras pengar, reser jorden runt, super och far upp bland molnen. Han letade kontakter sa att han skulle kunna importera drogerna till USA och salja dar for en god profit.
Dar sitter jag som just akt dit for en scam och lyssnar pa medans han med ett brett flin skryter om sina handlingar samtidigt som svetten parlas i hans panna. Vad gor man! Frustrationen vaxte och vaxte och har inte varit sa arg pa lange.. Men vad kan jag gora!? Totalt maktlos sitter man mittemot ett akta svin..
Bilden av hans fula, runda, svettiga tryne och handen klappandes pa brostfickan innehallande hans Amerikanska pass samtidigt som han smilande sade "Because I am an American" ligger ordentligt graverat i min skalle..
Aja, dags att komma over den handelsen nu, man kan inte ga runt och tro gott om alla. Kanns underligt da man ar van vid allt hederligt folk i trygga Lund. Man har haft en saker och underbar barndom men ibland undrar man om man inte haft en starkare och battre personlighet genom att vaxa upp bland mer utmaningar och hinder.

Efter frukosten letade jag reda pa en ATM och begav mig sedan till konsulatet. Efter fyra timmars koande i fratande sol och drankt t-shirt kunde jag antligen bege mig tillbaka. Imorgon hamtar jag upp det igen och som tur var slapp jag betala de 250 kronorna pa grund av en tre manaders promotion! Wohey!

Da jag far tillbaka mitt pass och visa stannar jag en sista natt sen fuderar jag pa att hyra en cykel och dra till Dreamtime Eco Retreat for att vandra runt i naturen och sakta flyta pa ryggen i floden. Det ser riktigt idylliskt ut och tar jag mig dit med en cykel blir boendet free of charge forsta natten. Kanske stannar jag 5 dagar och da blir aven sista dagen gratis! Sitter och vantar pa svar fran de ansvariga for tillfallet.
Mer information finner ni har:
http://dreamtime-laos.com/index.html

Hade inte tankt att blogga men sa blev fallet, ska ut och se om jag kan fa tag pa en liten middag.
Peace!

Vientiane

Nu har alltsa min forsta dag har i Laos sakta vandrat forbi. Trots att detta ar huvudstaden sa kanns det som om jag hunnit se allt jag vill se och allt detta med det anda malet att hitta thailandska konsulatet! Jag var uppe i en triumphbage byggd av cement fran USA som skulle anvandas till en flygplats egentligen (finurliga Laosianer), passerade tempel och traskade runt bland de olika kvarteren. Det tog mig ett bra tag att hitta konsulatet som tyvarr redan var stangt sa far pysa dit imorgonbitti, nu har jag kolla pa staden och var stallet ligger iaf. Nar jag far tillbaka till thailand med buss far jag bara ett 15 dagars visum och det racker inte langt, gar jag till ambassaden kan jag fa ett 60 dagars.
Jag blev forvanad over hur ren denna stad ar och hur ordentliga och frasha byggnaderna ar, fransmannen maste ha haft en stor influens under kolonisationstiden. Tyvarr ar det nastan dyrare an Bangkok sa nagon langre visit blir det icke.
Nu pa kvallen tog jag mig ner till en kudde och bord vid Me kong floden dar jag tog en Beer Lao och BBQ biff i lugnans ro medans myggfana sog mig torr.. Mysigt men molnen tackte den annars potentialt vackra solnedgangen, fullmanen glanste fint i alla fall.

Det gar bra att resa ensam, antar att det ar det okanda som skrammer mig mest! Men det ska nog inte bli nagra problem, kanner mig redan stadigare pa bena.

Fluff

Godmorgon!
Sadant lugn det ar har, det gar inte att beskriva! Efter 14 timmar pa bussen har jag nu anlant i Laos huvudstad, Vientiane. Detta sags vara ett av varldens fattigaste lander men det marker man inte av alls. Det ar en liten stad, frodiga grona trad, laga mysiga hus varav manga tagit smatt europeiska former fran tiden under franska styret och mekong floden i bakgrunden tackt med en tunnt dimmtacke. Som sagt ar det en liten stad utan speciellt manga sevardheter. Tre dagar kanns som en lagom vistelse for att fa se buddha parken och ta en Laobeer vid floden.
Nu har jag hangt runt med en snubbe fran Hong Kong och hans room mate fran England, kom just ut fran en restaurang dar vi kakade lunch/frukost.

En god borjan pa solokarriaren, far hoppas att det dyker upp nagra lediga hotellrum nu bara!

Ett nytt kapitel

Ojoj, sa har daligt har min kropp inte matt pa lange. Igar var forsta dagen patienten kunde lamna sjukhuset sa vi drog ner till ett shoppingcenter och kakade redigt med Japanska delikatesser. Bangkoks uteliv ar ytterst begransat men patientens agent visade oss ett stalle dit thailandarna sjalva brukade dra, Hollywood awards var namnet. Insidan bestod av en enorm scen med valgjord dekor omringad av barstolar och sma bord. Det fanns inget dansgolv utan folk dricker sin whiskey och tittar pa showen (de sjunger och dansar till kanda latar), riktigt kul och sicket os!

Detta var min vans sista dag i BKK sa utan somn och pa tok for mycket whiskey i baljan (hon fick inte dricka p.g.a. operation) drog vi vidare till flygplatsen 5:30. Sma sorgligt, kommer sakna henne. Trots att vi var pa sjukhuset storre delen av tiden sa hade jag riktigt kul. Efter vart farval tog jag taxin in till Khao San road och tog in pa forsta basta hotell dar jag kunde dacka..

Nu borjar mina 48 dagar i ensamhet och om knappt tre timmar far bussen mot Laos! Det kanns bra, att resa sjalv ar ingen big deal egentligen men for att inse det maste jag prova pa det! Nasta gang kommer jag troligtvis rapportera fran huvudstaden Vientiane.

Rite of passage

Imorgon drar jag antligen ifran en stad jag nu kan kalla "hem" och hoppar pa bussen norrut till huvudstaden Vientiane. Under dessa nu tva veckor i Bangkok har jag mestadels tagit det lugnt och spenderat tid pa sjukhuset med en god van. Jag vill inte ga in pa mer detaljer an detta men storre delen av tiden har gatt at till kanslomassigt support samt hjalpt till med sma tjanster p.g.a. patientens rorlighetsbegransningar.

Det gick val bra forsta veckan men nu nar denne person ar sa pass frisk och fortfarande vill ha mig i narheten kan bli en smula frustrerande. Klart jag vill stalla upp for mina vanner men da jag inte kan gora saker jag vill gora bara for att personen kanner sig ensam utan mig sa kliar det pa irritationsnerven (nagra fa timmar kan man val vara ensam per dag, speciellt da denne har en dator och jag endast min trofaste iPod). Bor kanske notera att personen ar nu uppe ur sangen och klarar sig bra pa egenhand. Nurses och service ar det verkligen ingen brist pa. Jag behover lite alone time da och da ty det ar sa jag ar van vid att spendera min tid. Gillar inte att bli tillbaka hallen eller put on a leash.

Aja, nog med gnall! Det ar en mycket god, generos van som jag inte traffat sa ofta sa det har varit kul pa manga vis! Imorgon separeras vi, jag far till Laos pa kvallen och hon hoppar pa planet pa morgonen till sitt hemland.

Imorgon borjar det riktiga aventyret och nervositeten byggs sakta upp. Men det ar bra, graset ar alltid gronare pa andra sidan radsla, det ar min livserfarenhet. Lange har jag levt i feghet, flytt fran allt jag ogillar men sa har jag ocksa insett vilken trakig person det gjort av mig. Har pa sjukhuset blev jag kallad "Shadow friend" av patientens agent, det sager en hel del. Jag lar alltid vara en ensammare varg an vad som ar normalt och det trivs jag med men det finns flertal situationer som jag maste ova pa att hantera battre. Forhoppningsvis kommer dessa en och en halv manaderna framfor mig att andra detta, upp till bevis!

Fodelsedagar

Jag tankte ta och gratulera alla som fyllt ar i dagarna!

Forst och framst vill jag gratulera min moster Annica som fyller 40 blankt!

Sedan vill jag gratulera mina vanner Martin Bendsoe som for hem i efterskott och min gammle klasskamrat Henrik Lohmander som ocksa fyller ar idag.

Martin hade influensa och fick spendera fodelsedagen pa lassarettet sa tyvarr tror jag inte att hans fodelsedag var nagon storre vinst... Hemma i Sverige insag han snabbt hur lite det fanns att gora och hur bra man egentligen hade det har nere (du far garna gora ett blogginlagg om hur du avslutade resan!).

Idag har jag tagit det lugnt och spenderat nagra timmar nu pa kvallen till att vandra till min jarnvagsbro over den stora floden. Dar satt jag ett tag pa kanten, lutad mot racket och filosiferade med min kamrat ipod shuffle, omgiven av upplysta tempel och i fjarran kan man skada de praktiga skyskraporna runt centrala BKK.

Red Curry

Dagen borjade med en klassisk Pad Thai i forsta koket jag stotte pa. Tanken var sedan att traska till Khao San road och fixa min biljett till Laos. En stor flod forhindrade mina langa vingliga steg, for att komma narmre passerade jag halvt dolda fattigmanskvarter. Till min farvaning slangde de accepterande nickar och halsningar i min vag. Skakade t.o.m. hand med en snubbe fast kanske man skulle undvika med tanke pa att hans namn var Ass..

I alla fall! Sa kom jag tillslut fram till flodkanten genom valplacerade steg pa en brygga som egentligen var lika mycket halrum som brygga. Val ute blev jag erbjuden en battur till andra sidan for ynka 10 baht! Jag gav en tjugolapp och begav mig i riktning mot khao san.

En timme senare borjade bada min energi och morkret dala sa jag bestammde mig att ta mig tillbaka min startpunkt over narmaste bro. Tillslut kom jag fram till en och spenderade en stund blickandes utover floden samt de upplysta byggnaderna och skeppen runt ikring, jag var inte ensam. Ett antal sma sammlingar thailandare fann samma njutning av denna lugna kvall.

Val tillbaka var det dags for mat igen och de flesta stallen var redan fullsatta med urinvanare, men som tur var var stallet jag kakade pa innan nastan helt tomt! Trott som jag ar pa fried rice och pad thai bad jag om Red Curry som jag kakat i patong (himmelskt). Kocken fattade ingenting och fick en engelsktalande kund att hjalpa mig oversatta. Det slutade med i att jag fick en improvisationsratt som var utsokt och att jag delade bord med den engelsktalande thailandaren. Jag fick ett antal tips om sevardheter i Thailand ty han jobbade inom tourism marketing men efter maten sa delade vi pa oss och jag gick sakta hem for att skriva pa bloggen och stoppa in de senaste internethandelserna i min skalle.

Nu tanker jag njuta av min nya bok, god natt gott folk!

Vill ocksa tacka min kara familj som hjalpt mig med allt strul som uppstatt i samband med bland annat sparrade kort! Hade det inte varit for er hade jag inte kunnat fortsatta min resa, alskar er!

Loggbok:
24 Februari
- Martin tar planet hem fran Bangkok, oturligt nog fick han betala 15 000kr (sa scammen kanske inte tog sa hart pa honom anda :P)...
- Grolle far fram och tillbaka till Kambodia for att forlanga visumet med 15 dagar. Kostar 500kr och tar ungefar 12 timmar..
- Twins bokslukar i en shopping mall och klunkar svart trolldryck pa starbucks.
- En sista fest med twinsen. Vi dricker en 25 baht "ol" 8% och lite Hong Thong pa var balkong efter det tog vi oss ner for suhkumvit och motte upp 3 couchsurfare. De var inte pa nagot storre fest humor sa vi drog till en gatbar i jakt pa mer whiskey. Kul kvall med livade diskussioner men det anda till dansklubb vi kunde hitta var ett stalle som hette BOSS omringat av 10 Indier. Aldrig i livet att jag drar in dar!

25 Februari
- FJ drar till flygplatsen for att hoppa pa planet till Beijing. Danne foljer pa men jag var tvungen att sova efter en 2 timmars somn dagen innan.
- DJ kommer tillbaka och vi drar ner och tar en sista Pad Thai tillsammans. Efter en timme pa internetcafe ar det Dannes tur att ta bussen tillbaka till Nai Harn i Phuket.
- Grolle ar ensam men har det bra!

The Bed Bugs Bite

Det blir tunnare och tunnare med inlagg det beror dock inte pa brist av material utan snarare tvartom. Som vanligt ar det en hel del galna daliga nyheter mixade in med positivt laddade handelser. Gissar pa att folk ivrigt letar efter skandalerna, sa elak som jag ar lamnar jag dem till sist.

Good:
- Jag har antligen tagit mitt dykarcertifikat! Helt underbara dyk men en genomgang av djurlivet hade varit att foredra fran instruktoren... FJ var nara att landa med brostet pa en drakfisk (paralyserar hela brostet och det kanns som om du drunknar), jag klappade en skoldpadda pa skalet.... Detta har forfoljt mig ett par dagar nu, tydligen sa kan det orsaka infektioner pa skalet och doda den. Fran och med nu ska jag inte rora nagonting alls under vattenytan och rekommenderar er att gora samma sak! Vi fick aven se stenfisk, vattenormar och triggerfish alla farliga varelser som frodades i djupet. Jag och FJ visste inte att triggerfishen var farlig sa vi simmade nara. Som tur var blev den radd for oss istallet for att ta en tugga av vara nasor, oron med mera simmade den ivag med fenan mellan bena. Var instruktor tankte berattade han da han sag vad vi gjorde: "Vad gor de! Antingen ar de javligt dumma eller riktigt farliga".
- Underbar utekvall med Marcelle, tyvarr kunde inte Martin vara med eftersom han ligger pa sjukhus (mer om det senare). Denna kvall involverade thailandare som sparar ur efter ett glas, valdtackt av daniel, lantern tandning, stangdans, sjukhus, nastan utslangd fran klubben, fest pa 7 eleven och en hel del annat smatt ovanligt. Vi kommer sakna dig Marcy!
- Manga biobesok, strandligg och vi har allmant vilset lunkat runt var nya hemstad Patong.

Bad:
- Martin fick sin abnormalt stora blindtarm (10cm da 4cm ar normalt) inflammerad. Han ar snart redo att skrivas ut och har spenderat de senaste natterna pa sjukhuset i Phuket town. Da han ar redo for flyg igen kommer han ta sig hem till Sverige och sedan tillbaks till Asien 25 April da vi ska till Syd Korea. Det blir alltsa en period pa ca en och en halvmanad da jag reser runt sjalv, nervost men spannande!
- Grolle dodar skoldpadda...
- FJ spranger sitt kna.

Det var val en kort summary av veckan som gatt! Imorgon lar det bli av till Bangkok och ikvall ska vi se pa da Rick, Daniels amerikanske inneboende slass pa Bangla stadium.

Romantik!

Martin skulle bowla... Da jag och FJ var ensama hamnade vi direkt pa ett romatiskt-girly-internetcafe med en ol i handen, mumsandes pa "curve" (typ sjogras, ater hellre svensk standard grasmatta). Vi skulle egentligen folja med Martin men han ville bowla direkt medans vi tyckte mer att det var en skon avslutning rather than borjan pa en potential utekvall! Han var galet trott vilket ledde till att han inte orkade ata som i sin tur skapade sma grinigheter. Grolle (that's me!) och FJ fnittrar och kramar om varandra efter en liten bars (ingen anledning att skammas fredrik!).

Jag har lite breaking news nu i alla fall! Jag blev av med stora summor pengar i Indien och det leder nu till stora forandringar pa min resa. Phillipinerna stryker jag helt och i Kina kor jag bara min vecka i Peking. Detta ger mig tid till sommarjobb samt mer pengar och mojligheter till maktigheter under min nuvarande visit. Allt ar inte planerat an men jag lar komma hem tidigare medans Martin kor hela resan ut. Jag blev som sagt av med nastan 2000 Martin forlorade kanske 900 euro..

Imorgon blir det dock dykcert for min del, har redan borjat flasha planboken. Tre dagars intensivkurs med dyk vid koh phi phi och ray nai (minns inte namnet exakt). FJ hanger med pa refreshing course till "ray nai", mojligtvis hanger Demz, Danne och kanske Marcelle (henne har vi inte fragat an) med och "snocklar" (resebyrons egna ord) med samma bat!

Haha, har riktigt roligt nu, FJ har blivit ganska retarderat galen (ursakta) och saklart sjukt rolig! Nu ska vi knappa upp annu en knapp pa skjortan och vald ta patong!

Regn

Har ingen storre lust att skriva pa bloggen idag kanske for att inte speciellt mycket har hant i denna lilla by men det behovs en liten uppdatering.
Om nagon timme drar vi ner till patong och lever ett aningen vildare liv an i denna lilla smadoda by. Dar spenderar vi kanske en halv vecka innan vi drar ivag och bosatter oss pa phi phi island och tar en bars troligtvis med nagon yngre an 30 och aldre an 10.
Har har det varit relaxande for hela slanten och ordentligt med kak. Igar var vi och kakade hot pot, ca 30kr all you can eat. Jag och FJ tog en joggingtur till stranden for att forbranna de extra kilona man tagit pa sig over natten, fruktansvart tungt i denna varmen och efter regnet ar luften om mojligt annu tyngre. Det kanns bra nu iaf! Man far inte sacka ihop helt..
Nu ska vi pysa ivag, ha det bast!

Thainummer!

Nu ar det brottom, ska ta taxin till phuket city och kaka hot pot/sushi buffe!
Edit: sjujadrar vilken hotpot... Kommer varpa manga agg ikvall, jag har inte atit mig matt pa hela resan men snacka om att jag overskattade min tarmvolym... Gott var det dock och har kommer Martins nummer ocksa!

Har ar mitt thailandskanummer anvander inte det gamla langre:
+66806979326

Demz nummer:
+66800384100


Peace!

Forkyld dansk, friterad Grolle

Tjo alla trogna lasare. Nu sitter vi i Nai Harn i entren till Daniels lagenhet dar de har ett litet internetcafe. Det ar har Danne spenderat de senaste tre manaderna med att trana Thaiboxning. Jag far se, som det ser ut nu provar jag kanske pa det en dag men da far solbrannan lagga sig lite forst.. Jag och bada tvillingarna (brorsan fredrik kom hit samtidigt som oss) drog ned till stranden pa vara fracka mopeder medans Martin lag med en tappt nasa hemma och vilade. Efter ett antal uppsugande konversationer och tre dopp hade klockan sprungit fyra och ett halvt varv. Ni kan gissa hur jag sag ut efter att bara ha smort mig en timme innan vi drog ner..

Varsta brannan jag har haft kan jag saga.. Det blev en liten dispyt pa kvallen, Martin vagrade ha flakten pa p.g.a. draget skulle gora honom mer forkyld och jag lag bredvid och kokade med mitt glodande skinn.

Catching up

Vi hade underbara dagar i Karon da man varvat ner. Klippblock strackte sig langs stranden dar fisklivet frodades med en fargpallet man bara finner bland palmer och svettiga turister. Inte speciellt handelserika dagar men det behovdes. Har i Nai Harn har det hant betydligt mer. Vi sag Underworld 3 pa den mest massiva biografen jag nagonsin varit pa efter att ha kakat pa en restaurant japonais. Detta var i Patong, total vild stad. Det ska bli kul att utforska den da vi drar dit med allas varan Marcelle!

Dagen efter detta drog vi in till Phuket city och gick pa marknaden. Nagra t-shirts inhandlades men det var maten som var det mest spannande. Vi gick och tuggade pa allt vi sag trots magens protest.

Nu drog precis Danne och Rick (Daniels room mate) ner for att trana Thaiboxing, planen ar att dra ner och se pa deras lek.

Phuckat

Nu sitter vi och frossar i varmen i hat Karon pa den overexploaterade halvon Phuket. Besokarna bestar tillmestadels av barnfamiljer och aldre svenskar.. Inte jatte kul for oss men vi har stott pa en del intressanta personer. I borjan kande jag (Grolle) mig helt vilsen mitt i en badort utan ett hektiskt schema eller en plan att folja som vi var vana vid men redan efter forsta dagen pa stranden kandes det genast battre. Bonnabrannan forsvinner sakta men sakert, fotterna hardas mot de vassa klipporna och ryggen ar dubbelt sa brun som magen p.g.a. all snorkling bland det tropiska fisklivet. Det finns som sagt inte mycket att gora under dagarna utover att friteras pa stranden men pa kvallen sker en mindre transformation. Massvis av bootleg affarer, restauranger, barer och neonljus vacker byggden till liv. Tyvarr sa ar barbesokarna antingen thaibrudar eller aldre man som nappat pa tjejernas lockande (de far med stor sannolikhet provision av baragaren). Det ar tur att barnen inte begriper sig pa vad som forsigar ty sexturismen ar overallt runtikring.
Det lar bli andra bullar da vi drar med tvillingarna och Marcy till mer livliga Patong beach! Vi snalar smatt med pengarna sa att vi kan ga igang till 100% da de kommer ner!

Allt kanns underbart nu men Ko Phagnang/Krabi eller nagon annan destination lar varit ett battre val. Det ar inte lika spannande som man minns det har tyvarr, man fascineras sa mycket lattare som barn men livet rullar fram i sakta men avslappnat tempo. Forhoppningsvis kan vi dra och halsa pa Danne i sin thaiboxningstraning vid den sydligaste udden pa on.

Smatt och blandat

Igar var en ratt frack dag. Jag och Martin, geeks som vi ar fick kortspelet Magic the Gathering pa huvudet som vi lirat en del i Lund. Som ni vet ar vanliga kort inte speciellt kul da man bara ar tva stycken sa vi tankte spica upp det lite.
Det slutade med att vi gick en och en halv mil, testade pa sky trainet och gick runt pa shopping center som inte var utsatta pa kartan. Sweet! De tursiter vi sag dar hade antigen en thailandsk flickvan eller sag bara allmant vilsna ut, Mo Chit har jag for mig stallet hette. Helt galet vilka center de har, kanns konstigt med super moderna byggnader dar de har sma stand som saljer bootleg DVDs.
Truth to be told sa ar detta andra dagen vi letade runt efter affarer som saljer magic (vi hittade en internet post fran 2008 om 3 stallen). Forsta dagen kunde vi stryka ett av stallena. Efter intensivt sokande hittade vi i.af. en affar men de salde inga fardiga lekar.. Som tur var efter nagon halvtimmes random snack hjalpte de oss hitta en annan narliggande affar. Otroligt hur bra de var pa engelska i jamforelse till alla andra. Vi fragade varfor och svaret var att de spelade mkt tv-spel och sag pa amerikanska filmer (leve nordarna). En kul dag, vi sag stallen vi annars aldrig tagit oss till samt traffade folk med liknande intressen i en annan kultur.

Scamsen och pahoppen har har varit relativt fa och lugna. De mest uppenbara ar fran tuk tuk chauffeurer eller folk som helt plotsligt visar dig pa kartan alla sevardheter i omradet. Da han ritat klart och tipsat om att man ska ta en governemt tuk tuk dyker sa klart helt fran ingenstans just en sadan upp och ar redo att kora runt en. Jag ser allt med helt andra ogon nu, jag tar deras information och vander faissen till (ursakta min franska). Jag tanker inte ta nagon mer skit!
Som tur ar ar det hel lugnt har i jamforelse mot Indien dar verkligen ALLA var pa en (samt populationen 100 ganger sa stor och tat).. Det kanns gott att kunna saga ifran och "aga" de ohederliga turistutnyttjarna.
Mer mini info (01/02/09):
- Jag blev pahoppad av ett gang ihop sammlat fran hela varlden som tvingade i mig en mjolmask samt en syrsa. Salt! Skulle hanga med dem till ping pong show men hade inte pengar att folja med in.. Sa jag satt i en tuk tuk tillbaka till Khao San, besviken over att jag lyckats banga en troligtvis vild kvall pga sma pengar (relativt svenska priser).
- Demz drog pa massage i over en timme for ynka 110 baht (27kr), jag drog pa stan och satte i mig en pad thai med agg (25 baht!!).

Det ar svart att njuta till fullo av staden da allt man tanker pa ar att komma ut i naturen. Samt att man inte vagar spendera pengar da man har fem manader kvar. Vi har det grymmt bra nu iaf! Det sitter en katt till vanster om min skarm har pa internet cafeet, far lagga upp bilden senare (myyys randomness)!
Peace!

Pa tredje dagen..

Gar tillbaks till bloggande pa svenska igen..
Idag klammde jag i mig 8 toast, lite juice och kaffe medans Martin slukade sina tva hela koppar te (samt annanas och melon, forlat Demz). Solen gassade idag, sa vi passade pa att prova poolen. Harligt satt att sakta borja dagen.
Efter en slow start drog vi ut till fots for att spara in lite baht efter 3 dagars grovt spenderande (fraga mig inte pa vad..). Vi drog runt pa on dar vi bor runt Khao San road.
Detta ar val vad som hande:
1. Sag tva skoldpaddor bland skrap och blad.
2. Blev pa hoppade av batuthyrare
3. Se nummer 2.
4. Samma som de tva foregande punkterna..
5. Drog runt pa ett social science/ ekonomi university och fick ett litet humm om hur ungdomarnas liv har ser ut.
6. Kollade pa en sittande buddha, aven en liggande men vi gick aldrig in i templet p.g.a. shorts och for snala for att punga ut 50 baht.
Lang dag men inte speciellt handelserik. Efter att vi vilat ut drog vi nu ut igen. Martin kopte en ol i en grand. Han var lite skraj eftersom han inte vet hur lagarna har ar mot drinking in public, thailandska straff har ryktet av att var extra harda. Vi drog runt ut pa en storre gata och gar forbi en storre port.. Dar star det ca 40 kravall poliser med skold och batong fit for fight!
Inget hande dock, martin knep sin ol med bada hander for att dolja etiketten.
Nu ska vi ut och kolla runt lite pa en marknad det stod om i en 8 ar gammal lonely planet..

Bangkok

After a rather dull but massive meal we checked out from the hospital. I'm going to miss that place.. We got approximately four days to kill before I am going back on a final check up and after that we will head straight for the beach in Phuket.
We grabbed a cab to Khao San road to find the well reputed and world famous D & D Inn. I bet this is the first time we had some kind of luck.. There was a double room free! This is where we are now, sitting on the rooftop by the pool surfing the web. This place is great, less crowded/noisy than Delhi, tons of other tourists and the inhabitants does not really seem to bother with you except for the Tuk tuk drivers asking if we want to ping pong (not as innocent as it might sound)..
This place is so much cleaner and actually cheaper than India even though it feels more like a western country. Bangkok is well evolved with more fancy buildings than you could find in Sweden in total. This will most likely in time turn out to be Japan 2 in time.
Right now we are sitting next to the pool on the D&D rooftop surfing the web, catching the latest news. This place is a bit out of our price range since what happened in Jaipur, it does have everything we could ask for and a great atmosphere(only for four days anyway). You certainly get your moneys worth.
After we checked in we took another cab down town and strolled among the huge modern shopping malls.. This place has changed a lot since I last was here more than 10 years ago. The prices was almost like home and we were too tired for any serious shopping.
While back at the hotel we later took a stroll down khao san road buying some meat sticks, sun glasses and quickly scanned the stores for some sweet fake merchandise. We ended up on a gas station that was transformed into a pub at night (creative, I like!) having one Chang beer each. Rather mild beer but definitely a strong contender to what is made in Europe.
This is a new beginning, the white sand and blue oceans are luring in Phuket but that time is nigh!

Samitivej

Grolle is back! Everything seems to be ok now. They could not find anything concrete on my condition however they suspected that kidney stones was blocking the urinal canal just below my left kidney (causing it to expand). These stones was too small to see on the X-ray, ultra sound and CT-scan or I might allready have had peeded them out. There was some small residuals in my urine which might be behind all this and now most of them are gone. No more blood and I feel as good as always. I don't want to leave this place though, huge room with flat screen TV, AC with remote, great view, super fresh and clean and very cute helpfull nurses. The scary part though is to wake up surrounded by ten people looking at you at 6:00 in the morning. They constatly enter our room bringing us food, checking my vital signs, feeling my stomache etc etc..

We will check out tomorrow when everything has gotten sorted out by the insurance and I'm supposed to return on the 3rd Febuary for a final check up.

I bet our friend FJ will land in Bangkok as well, if you read this:

Do you want us to wait for you and then go together to meet your brother DJ in Phuket?

This week has been the longest, most eventfull few days of my life. It's like it is not my life more like a completely new one!

Bankok asap

It was a little struggle to get to Bankok but finally we made it. Our stay in Mumbai (Bombay) wasn't that terrible and the helpers was verry nice to us at the hotel Outram that we stayed at. We mannage to get the flight ticket rebooked without any further costs and everyone was so kind to us in Mumbai. At the airport we wanted to report the scam to the police but the armed guards told us that it was inpossible because we had to do it in Jaipur because it is diffrent policedepartments, India is like that all the time and the simcard i bought in Agra still hasnt been activated. We arrived to Bankok at 6:15 local time today and earlier at the airport in Mumbai Alex told me that he had some blood in his urine so at Bankoks airport we went to a doctor and after an exam of Alex they arranged a car to a Hospital calle Samitivej. They did x-ray and other tests on Alex and after several hours they told him that they would like him to stay at the hospital for some days. So now Alex got a very nice private room with flatscreen TV and i got a bedsofa to sleep on also. There is free internet that I'm using right now to make the time pas while Alex is sleeping and later today they will do a big exam on him. (Sorry about my spelling im not used to type in english.)

So far Bankok has been a good experience no scams yet and nice and kind people and I'll cross my fingers that Alex soon will be on his feet again to continue our travel.

What happened then?

I forgot to write about some details last night that made my parents worry that the perpetrators was still among us. Everything is good at the moment unless we miss the flight tonight aswell.

This is what happened:
They booked us a flight ticket to BKK with a plane change in Mombai. They did ofcourse not pay for this since what would the government think if the jeweller paied for their customers flight tickets?

They was in a great hurry to get us out of Jaipur (probably so that we would not try to get a revenge/ go to the police or something). On the flight to Mombai I got confirmed both by the bollywood stars brother (Sanjay brother of Ahmet), his friend and by a big text box in lonely planet that this was indeed a scam..

While at the Mombai international airport we tried to check in. However it was too late, you need to be there three hours ahead of time and we arrived 2 hours before departure in the domestic airport. SCREWED AGAIN! Unbelievable.. The travel agency was all in on the cards as well.. These Indians have a huge networks of friends and partners..

This is now the second day in Mombai, rich city (capitol of bollywood). Pretty boring though with our shortage of cash so we just went for a 4 hour walk in the moist heat. The money should arrive soon since it is now monday.

We found a good budget hotel with small rooms but great service through the lonely planet.

Tonight at 00:35 we fly to BKK, the flight personal in Mombai helped us rebook the tickets (I hope it works). Thailand will be a fresh start for us, this time I will not take any more crap!

By the way, we looked through every inch of our backpacks, there was no drugs or anything like that and nothing was missing..

Latest news: Grolle and Demz hit by nerf bat in Jaipur

I'll write todays post in english since I think some non Swedes will be interesed in last days events also..

It all started two days ago, with the guy who wanted to increase his english skills as mentioned in the last topic. We meet him 10 meters from our hotel, this was the first time we ever walked around without a guide/driver.
Anyway, this guy took us to his friends in a basement. They were building a new jewellery store, some shelves were finished with a lot of nice trinkets, rings and stones. We did not really want to be there but they was trying to be social and nice to us, talking about the Indian way of making friends. We saw some bollywood movies, they treated us with pizza and they talked about how rich they were and how big their five generation company was.
After a few hours Chen asked us:
"What would you say if someone offered you a job for 10 000 Euros for three days of work?"
Then they explained that the customs took 250% charge of the Jewellerys worth if the company exceeded its export limits and that by the help of people with tourist visas they could send the jewellery in our name and use this "loop hole" to avoid paying tax.
This all sounded great so the next morning we told our driver that we found some friends that we wanted to travel with and that he could drop us off at the trainstation (our job offer was ofcourse secret because they did not want any trouble with the government). While at the station two of the guys picked us up shortly after our chauffeur left and brought us back to the store.
This is where things slowly increased in sketchyness..
1. We would now earn what we had on our accounts in cash when we delievered the parcel to their contact in Thailand, i.e. 100% profit.
2. They would have to pay an insurance for the gems of 2000 Euros..
3. In a worst case scenario they needed our card information so that they could show the customs that we had indeed payed for the merchandise..
This sounded "ok" not as good as the last offer by the younger brother of the Boss. He then copied our passport info.. The boss was also busy, some guy from Nepal supposed to be the boss over the stores there needed to see him and a guy with a lot of jewellery and nice clothes explained that he came from Utah etc..
This is where things took a downturn.. The boss said that now the insurance was payed and if we left today he had to take the money directly so that the customs would not suspect anything. We wanted to leave but they had our luggage in one of their rooms and if we left now we would have to pay for the insurance and leave empty handed. The boss also changed to a more angry/less patient temper.
Through some induction of panic and stress they finally made us bring forth the cash.. We did not know what to do, no driver a loss of 1000 Euros each or pay the 2000 Euros and gain a potential profit.. Everything went extremely fast from here, "we had to catch the flight in time".. Unwillingly we payed them and got on the flight with some jewellery as insurance for a safe deal. On the plane I was certain we had been scammed so I took the jewellery to the flight personel and asked them if it was real or not. They lead me to some people in the back of the plane that could help me. They stated that the jewellery was indeed real however the quality was far from good. We keeped on talking and they started laughing at what just happened to us, everything seemed so obvious in retrospect that we had been pulled by the tail.
The guy turned out to be the number one bollywood actors brother and offered to help us if we got into trouble, flashing a 2cm thick stack of 1000 or 10 000 rupees (100R = 17kr). They told us that you never could trust indians atleast not as a tourist.
These guys made me realize that even though most people can be scum bags there are a select few that shine and those I call friends.
A great thanks to my amazing parents and sister + friends for your support.
The laughter of my father when I told him really cheered me up, it helped me realize what a great friend from school (Robin AKA Snuffle) just told me: "skit i pengarna, det finns alltid mer av det i världen" (translation: don't think about the money, there is always more to find in the world).

Long post today. Don't feel bad about us even though we do (how could we be so stupid!) and just laugh and learn from this crazy event.
I love you all!

Tigrar och rosa kojor

Nu sitter vi pa en bakgata i Jaipur, den rosa staden. Denna byggd (mellan stor stad) ar kand for sina som namnet antyder, rosa hus (som mer ser orangea ut...) och textil/smyckes fabriker. Vi har inhandlat litegrannar textilier och Martin kopte en hel matta!
Manga dealers bjuder pa te eller annan refreshment samtidigt som de visar sina produkter. Det galler att inte kanna kop tvang efter de langa turerna man far. Jag gissar pa att manga turister aker dit pa det. Man far saga ifran ordentligt, nastan lite argt vilket ar svart for den artige svensken. Nu kan vi i alla fall en hel del om mattor, kashmir och hur manga andra hand crafts produceras. Det ar tragiskt att en matta som tar minst fyra manader att gora saljes for ca 150 dollar via fabriksagaren (vilket sakert kan prutas ner mer)..

Jaipur var idag och igar kvall. Sedan forra inlagget har vi varit i vildmarken (Ranthambore) pa tigersafari. Atmosfaren bland bergen och savann/djungeln (konstig mix, palmer vid vatten annars gult gras och kala trad) var helt underbar. Vi blev upplockade vid 6 tiden av en robust buss utan tak. Tyvarr fick vi aldrig se nagon tiger men vi sag antilooper, apor och en hel del andra djur och en extreeeemt bumpy road.. Lyfte over 1dm fran satet flera ganger.
En annan backpacker vi stotte pa berattade att hennes buss hade fatt punka mitt ute i tigeromradet, lite spannande men ej hade de heller sett nagon tiger.

Indien har tagit en vandning i hur vi uppfattar deras levnadsstil. Ute pa landsbyggden ar det lattare att se hur samhallena funkar. De har sina sma yrken och tar det relativt lugnt eftersom det inte ar speciellt mkt handel men tillrackligt for att de ska fa mat om dagen. Alla pratar med alla och de blir mycket glada av att prata med turister. Barnen kommer springande och vinkar till oss i var taxi och nu har vi en random snubbe som foljer efter oss som vill utveckla sin engelska och lara sig mer om varlden.
Detta far racka for denna gang, man kan inte skriva om allt! Ska ni till Indien sa undvik Delhi, landsbyggden och vildmarken ar mycket lockande. Det hander saker overallt men akta er for deras lurendrejeri, som sagt alla har kontakter pa alla stallen!

Kulturchocken!

Flyget och flygplatserna var mycket trevliga men som sagt mycket vaantan. Vi fick hyffsat mycket soomn pa flyget men vi var lite omtumlade naar vi kom fram. Klockan var ca 3 i indien och det forsta som var lite weird foor oss var att Alex blev omringad av 3 militaarer med stora maskingevaar eftersom dom tyckte han saag saa farlig ut naar han skulle packa ner en grej i sin svarta ryggsaack. Taxin som koorde oss in till centrum saknade saakerhetsbaalten och hade stora stenskott i rutan och koorningen var en upplevelse nar han korde snabbt och tutande igenom jaattetjock dimma som det var daa paa morgonen. Vi fick maanga tips om vad vi skulle akta oss foor osv av taxichauffeuren.

Vi fixade ett hyffsat hotellrum och fick en del soomn. Senare paa dagen fick vi see hela Delhi och att det var saa mycket missaer over allt gjorde att vi ville bort fraan Delhis saa snabbt som mojligt. Turen till Agra saa insaag vi att det ser likadant ut hela tiden med folk som bor i vaagkanterna och skraap overallt och ibland dyker det upp fina hus ur intet. I Agra fick vi se Taj Mahal med egen guide och det var jaattefint och skoont att slappna av daar. Mer fanns det inte att see i Agra saa nu ska vi ivaag paa tigersafari.

En annan grej som aar lite weird aar att alla tilltalar mig foorst och alltid hjaalper mig foorst kanske de aar blyga foor den "vite" Alex?

Standarfraagarna som vi faar hela tiden aar:
"Aar du gift?"
"Har ni naagra flickvaanner?" Om man svarar nej fraagar dom om man aar bog. Om man svarar ja saa fraagar dom om hur maanga man har, eftersom det aar visst vanligt med flera haar i Indien.
"Vad jobbar dina fooraaldrar med?"
"Hur maanga syskon har du?"
.. och saa fraagar dom hela tiden om jag och Alex aar broodrar.

Resan ner!

Den 17 Januari tog vi taget mot Arlanda. Vi hade turen att sitta bredvid tva mycket intressanta personer, en forfattare och en trailer skapare fran Digital Illusion (Sveriges storsta datorspelsforetag, kanda for b.la. Battle Field och nya Mirrors Edge). Vi satt och diskuterade allt fran datorspel till det politiskt korrekta Sverige. Vi tog farval vid bytet av tag och anlande pa flygplatsen en knapp timme senare.

I tolvtimmar lunkade vi runt pa Arlanda, vandrade fran en kall bank till en annan. Vi fick inte mycket somn.. Som tur var ar Qatar Airways mycket propert och har en underbar service.

Sex timmar senare anlande vi i Doha, Qatar. Husen var fyrkantiga och sag typiskt arabiska ut. Vi var bland de anda "vita" bland hundratals indier och folk fran hela mellanostern.
Efter en tre timmars tid pa flygplatsen hoppade vi pa planet mot New Delhi...

Da vi antligen var framme mottes vi av en kvav tropisk luft trots att det var "vinter". Jag skulle packa ner mitt pass i ryggsacken samt dra at nagra remmar. Da detta var gjort och jag skulle ga sa hade tre stycken militarer med maskingevarr omringat mig och kollade forsiktigt pa vad jag sysslade med. Det var tydligen extra mycket security p.g.a. det var festivaldagar infor den stora militarparaden pa republican day.

Vi blev haffade av en trevlig liten taxi chauffeur som berattade om sitt liv, att han snart skulle bortgiftas med mera medans han tog oss mot hotellkvarteren. Ut genom fonstrets skadades omkring lunkande sorgliga gestalter i skuggan av den tata dimman (vid 05:00 tiden) och halvforstorda byggnader.

Vi hade problem med att fa hotell p.g.a. festivalen ty massvis med Indier letar sig da till Delhi. Tillslut tog taxin oss till en turistbyra dar vi inom 5 minuter kopt en rundtur genom hela gyllenetriangeln och ner till Goa med kamel/tigersafari, guidade turer, tagbiljetter, personlig chauffeur samt hotell for en ganska god penning... Vi gick i fallan direkt aven om detta visade sig vara det ratta sattet att ta sig runt i Indien pa, ty vilket kaos det ar... Angesten hade inte slappt fran nu tredje dagen.

Det var en lang resa och lite somn samt ett mycket galet land vi anlande till.

Visum, den spännande fortsättningen...

Det är dags att ventilera lite...

Allt började med då jag fick tillbaka visumansökningen till Indien en månad efter att den postats. Ivrig som N64 pojken (N64 kid) öppnade jag med lättnad det lilla kuvertet som borde kommit 1-2 veckor tidigare (som det gjorde för Martin). Gissa vad det står.. Jo, "No visa"...
Det är nu slutet av December och det står att mitt "passport is damaged" och att de inte kunde fästa klistermärket i passet. Vad som hänt är oklart, allt jag vet är att passet legat i vår olyckskoncentrerade blå bil, Urban och på något vis dränkts i olja. I panik kutar jag in på polisstationen och beställer nytt pass för 400kr.
Den femte Januari hämtar jag ut det igen, på grund av de många helgdagarna tog det extra lång tid. Nu är det alltså 12 dagar tills vi ska åka och dagen efter är trettondagen alltså ännu en helgdag..
Nu är det riktigt brått, så jag och farsan tar bilen ner så fort vi kan till Kinesiska ambassaden i Köpenhamn. Vi köar i en timme i den folktäta receptionen för att lämna in ansökningen. Vi tittar oss rastlöst runt och efter ett tag skymtar pappa en liten lapp på väggen där det står att de endast tar emot danska medborgares ansökningar!

Nu är det knappt tio dagar kvar och jag sitter här utan visum (behövs ett till Indien och ett till Kina). Ansökan och pass är återigen skickat till Indiska ambassaden. För Kinesiska visumet får jag antingen ta tåget till Göteborg över dagen eller skjuta upp resan...

Fnyser ni åt detta? Här kommer lite mer... Martin fick tillbaka sitt visum från Kinesiska ambassaden precis. Så nu har han sitt 40 dagars visum för Mars. Låter bra va? Jo, visst men vi ska inte dit förrän i mitten av Maj..